D a g g m a s k e n (sd) i l e m m a

Var det någon som såg dokumentären ”En som alla – alla som en” på Svt för någon vecka sen? Om hur Landskrona och Sverigedemokraterna sedan förra valet, då 22,6 procent av de röstande lade sina röster på partiet ifråga, ingått en kluven stads symbios. Jag såg den, och tanken slog mig om vilken likhet de har med daggmaskens dilemma – det som säger att i klimatförändringarnas tid och med allt mer bebyggd och hårdgjord mark dess problem är vart den egentligen ska ta vägen? Med mera regn, drunknar den om den inte kryper uppåt, och med det varmare klimatets torka dör den även om den kryper uppåt, mot den snabbt uttorkande markytan.

På samma sätt förhåller det sig för Sverigedemokraterna - deras problem som parti, är att de bara klagar - för så länge de inte de facto vill…

1) Kasta ut alla invandrare (ja, dem som de definierar som osvenska...)

2) Göra nått värre med dem (tänker i banor av nazityskland...)

…så kommer problemen med invandringen bestå, de som de så högljutt och samtidigt så luddigt pratar om. För luddighet är något de är bra på. I en sekvens står de vid tillfället för deras riksårsmöte i Karlskrona för något år sedan och diskuterar svensk byggnadsstil… och kan just inte definiera något annat än att moskéers tinnar och torn är osvenska.

De pratar om att Sverige har blivit sämre - ett kallare klimat sade filmens Jan i en annan sekvens - men det bästa de kunde göra, är att starta företag och anställa enbart "invandrare" så att de kan integreras in i samhället, eller om man så hellre vill, med Sd:s perspektiv, assimileras. Deras problem nummer två är att alltmedan de problematiserar invandringen (för att beteckna deras klagan i snälla termer) så bidrar de nämligen i lika rask takt till att ytterliga kyla ner samhällsklimatet, och göra det rent otrevligt för inte bara invandrare, vilket hade varit förståeligt som taktik för att få "dom" att flytta härifrån, utan även för alla skötsamma svenskar de så mycket påstår sig värna...

Men så är själva styrkan i ett parti som (Sd) också missnöjet. Och svagheten är bristen på lösningar!

Missnöjet är något som kan mobiliseras - men att sedan behålla det engagemanget... Det blir svårt om de inte totalt ska ramponera Moder Svea i en mycket rå våldtäkt - som har sitt pris: Att det Sverige vi känt inte längre är något att försvara, det blir en livlös hög på golvet och samtidigt en farlig och fattig plats för det stackars landets invånare som kommer slå vilt omkring sig och träffa vem det månne är på käften. Hårt. Obarmhärtigt. I värsta fall dödligt.

Och när denne Jan, inte ens känner igen sig i bilden av att de skulle vara rasistiska eller ens främlingsfientliga - då har Sverige problem! De är som daggmasken, de har ingen vettig stans att ta vägen, för invandrarna är här, liksom våra städer ligger där de ligger oavsett vilken byggnadsstil de har. Och det går inte att förändra. Den svenskhet de vill försvara kommer de svårligen kunna mejsla ut och definiera. De lösningar de har i form av att kasta ut invandrarna är svårgenomförbara – för att nu inte säga orealistiska – för vem skall då ta hand om samma generation som de äldre missnöjda och politiskt desillusionerade herrarna i partiet tillhör när den behöver vård och äldreomsorg? Vem skall då, som de på riksmötet erkände var något positivt tillskott till den svenska kulturen, servera kebab? Om lösningen inte är att kasta ut dem som redan är här utan att stoppa invandringen, består problemet med att vi skulle behöva arbetskraftsinvandring – som kommer syssla med mer kvalificerade arbetsuppgifter än kebab och vård, omsorg och annan service för övrigt. Om lösningen är denna – så kommer likväl den miljon människor eller två av utomsvensk, utomnordisk, utomeuropeisk härkomst att behålla stora delar av sina traditioner från sitt lika stolta land. Inte nödvändigtvis de mer oacceptabla som hederskulturer, men likväl olika traditioner och seder, bruk och sedvänjor för högtidlighållandet av sitt ursprung. Det kommer enkelt sagt att ta flera generationer för de som redan bor i Sverige att assimileras och upptas i ”svenskheten”, som under tiden dessutom lär förändras – i vilken riktning är svårförutsägbart.

Ovan skrev jag att invandrarna kanske kommer att behålla traditioner från sitt lika stolta land, det är en sanning med modifikation. Många av dem har flytt, såsom flyktingar, om än inte alla. Och deras flykt sker från länder där diktatur, förföljelse, svält och många fler skäl gör att det kanske inte finns något stolt arv att förvalta – de vill skapa sig något nytt, och kan vi förutsätta, något delvis ”svenskt” om det är i det här landet de hamnar – varför Sverigedemokraterna skall förvägra dem den rätten, är svårt att förstå. Men det tycks lätt bli följden av att de människorna hamnar under etiketten ”invandrare” tack vare att de har ett annat utseendeursprung. Och invandringen är ju per definition ett problem. Således är det mycket svårt att separera problemet invandring från problemet invandrare. Och även invandrare blir ett problem. Det är därför svårt att skilja på sak och person eftersom de två hänger intimt samman - även om man från Sverigedemokraternas sida emellanåt försöker sig på just det konststycket.

Om Sverigedemokraterna vill ha ett bättre Sverige – så måste de tänka om, och presentera realistiska lösningar på de problemen med invandringen de ser och mobiliserar missnöjessympatier på. De måste även komma till insikt om att mångkultur oavsett det medför sina problem rymmer lika många möjligheter. De har ett dilemma – oavsett vad de gör kommer de svika sin strävan efter att bevara ”svenskheten” eller Sverige. Kryper de neråt och väljer väg i de mer mörka delarna av historien så förstör de Sverige. Kryper de uppåt och väljer ljusets väg av integration så kommer deras väljarbas av idag decimeras.

Den väg de slagit in på, och som går tillbaka till deras grundande, med arv och tankegods från BSS – Bevara Sverige Svenskt – är ingen framkomlig väg. Den kan endast försämra Sverige. Med dagens budskap och agenda bryr de sig inte om vare sig Sverige eller svenskarna. Skulle de göra det skulle de arbeta energiskt i främsta frontlinjen för att integrera invandrare och svenskar med varandra. Och att de kan mobilisera missnöje tyder på att inte de övriga partierna heller arbetar särskilt energiskt för integration – Sverige har problem!